Efter besvikelsen med det inställda New York City Marathon, så sprang jag förvisso 42,2 km i Central Park som jag skrivit om här men jag kände att jag ändå ville ha ett officiellt marathonresultat under året. Så efter hemkomsten kollade jag igenom tävlingskalendern och insåg att det inte fanns så många alternativ. Bromölla låg lite väl nära inpå och jag fick ett tips om LuciaMarathon i Bovallstrand i Bohuslän som förutom att det låg bra till i kalendern och dessutom inom en inte alltför lång resa från där jag bor så var det egentligen sista loppet för året.
Uppladdningen inför loppet var inte helt perfekt med snökaos och svinkallt under veckan men just idag var vädergudarna på hyfsat gott humör och bjöd på en helt lugn och klar dag med ca -7 grader och ute vad havsbandet ligger det bara ca 5 centimeter snö.
Loppet löps i 8 varv på en bana som är 5275 m och ville man inte köra full marathondistans så fanns möjligheten till 5, 10 och 21 km. Banan var teknisk med många 90-gradersvängar in bland små gränder i fiskebyn och ett par små, branta knallar att ta sig över. Dessutom fanns där några riktigt dryga backar och en fin del längs havet.
Jag började loppet samlat med en riktfart på 5 min/km för en sluttid på 3.30 och jag lyckades hålla det bra under första halvan och passerade halvmaran på 1.44. Efter fem varv började jag känna att kylan och de många svängarna sög energi och den berömda, sista marathonmilen sprang jag med krampen på väg att bryta igenom men jag lyckades hålla den tillbaka. Jag tog det verkligt lugnt i backarna och kom i mål på 3.56.
Det räckte till en 8:e plats totalt och 2:a plats i M40. Det fina med att springa sådana här mindre lopp är att man har hyfsat stor chans att ta sig in på prispallen :-)
Hela mitt lopp kan ses i detalj på jogg.se:
Löpning, Tävling: 42,2 km | 3:56:56 | 5:37 min/km
Hela resultatlistan kan även den ses på jogg.se
Nu kan jag avsluta löparåret 2012 med gott samvete med att vila i en vecka och sedan köra igång lite lugnt för att sedan ta några pass för att förbränna julmaten och ladda inför nya utmaningar under 2013.
Det som jag kommer att minnas mest av 2012 kommer annars att vara det passet som inte blev av – det inställda New York City Marathon. Det var ju det loppet som var fokus för träningen hela året men det finns ju värre saker här i världen så det är inget att gå och gräma sig över. Det var en fantastisk resa och jag fick springa mig rejält trött i Central Park ändå, dessutom gav det mig möjligheten att spring Lucia Marathon i ett vinterfint Bohuslän.
2012 var även året då jag, äntligen, började variera mina skor. Jag släppte taget om mina kära GT-2170 och utökade under våren med ett par sköna Gel-DS Trainer 17 och under hösten ökade min skorotation till fyra par eftersom jag numera även springer i ett par Saucony Kinvara 3 och ett par Nike Free 3.0.
