Rob Young kommer att försöka att slå det Nordamerikanska Trans-Con Rekordet.
Det här inlägget är baserat på ett pressmeddelande och publiceras i samarbete med Skins Sverige.
Just nu håller Rob Young, alias Marathon Man, på med ett försök att slå det nordamerikanska transkontinentala rekordet genom att springa över hela USA snabbare än någon annan i historien: en bedrift som ingen annan idrottare har uppnått sedan 1980.
The Marathon Man
Den 14:e maj, började Rob börja sin 3000 mil resa i Huntington Beach, Kalifornien, och målet är att korsa mållinjen i New York, NY, mindre än 46 dagar, 8 timmar och 36 minuter senare för att bryta det nuvarande Guinness världsrekord som sattes av Frank Giannino Jr. 36 år sedan.
För att klara av det, måste han springa minst 60 miles per dag över 14 stater, som täcker sträckor av Sonoraöknen och två stora nordamerikanska bergskedjor, Klippiga bergen och Appalacherna. Det är en stor utmaning även för de mest erfarna löpare, men med tanke på Robs tidigare
framgångar, så har Rob, The Marathon Man en seriös chans att klara av utmaningen.
Sedan Rob sprintade in på maratonscenen i april 2014 har han hunnit med 500 maratonlopp och ultras, slagit två världsrekord i långdistans (för det längsta loppet utan sömn och för flest antal maraton under ett år), och hann vann Race Across USA 2015.
Det finns ingen tvekan om att Maratonmannen är en anmärkningsvärd löpare, men vad är mer imponerande än hans fysiska förmåga är hans osjälviska engagemang för att hjälpa barn i nöd. Varje lopp och tävling han åtar sig är inte för berömmelse eller ära, utan för att samla in pengar och öka medvetenheten för barns välgörenheter. Och den här utmaningen är inte annorlunda.
”Att genom löpning ha möjlighet att ge tillbaka genom min gudagivna gåva betyder mycket för mig”, säger Rob. ”Det har gett mig möjlighet att följa min passion för att hjälpa nästa generation.” Han har valt ut tre barns välgörenhetsorganisationer att dra nytta av denna kör
strävan: Dreams Come True, Tyler Robinson Foundation, och 100 Mile Club.
Sponsring
För att hjälpa honom att nå sitt mål, har Rob utrustats med kompressionsutrustning. Med SKINS får Rob den nödvändiga funktionsutrustning han behöver för att prestera på vägen, SKINS förser honom även med en husbil och personal för att stödja honom på hans resa genom Amerika.
I år har Göteborgsvarvet flyttat sin nummerlappsutdelning och mässa från Friidrottens Hus in till centrala Göteborg och Svenska Mässan.
Största anledningen, tror jag är att man vill erbjuda plats för fler utställare och att man vill få högre kvalitet på mässan. Det är bra tycker jag och även om det är en lång bit kvar till lopp som New York City Marathon och Chicago Marathon så är man ändå en god bit på väg att arrangera en mässa som anstår ett av världens största lopp.
Lite mindre bra är det för alla löpare som bor någon timmes bilväg utanför stan. Tidigare har dessa löpare, även jag själv vissa år, kunnat åka in till Slottskogen, hämta nummerlappen och sedan springa loppet. I och med att mässan nu är flyttad så skulle inte jag vilja chansa på att först snurra inne vid svenska mässan för att sedan ta mig ut till Slottsskogen och starten på samma dag.
Inte för att det gör mig så mycket eftersom jag ändå gärna åker in till mässan på torsdagen och tittar på nyheter och pratar med representanter för de olika tillverkarna.
Här följer lite bilder från dagens besök:
Lugnt och skönt i entrén
Adidas som är en av huvudsponsorerna skyltar ed Boston Boost 5 & Ultra Boost
New Balance Zante är en av de skor jag är sugen på att testa
Karhu har en fin liten kollektion av löparskor
Om du känner dig bekväm i att springa med bar överkropp i folkvimlet ar du chansen att göra en analys av ditt löpsteg i Salmings monter.
Följ Joggingskor.nu på Facebook, Twitter eller Instagram för att få uppdateringar om nya inlägg och tester.
Inför 2016 gjorde Göteborgsvarvet flera förändringar. Dels flyttar man nummerlappsmässan från Friidrottens hus vid starten in till Svenska Mässan, dels har man omarbetat vissa av loppen och numera finns det lopp från tisdag till söndag i det som numera kan kallas Göteborgsvarvsveckan.
Helt nytt är det egentligen inte eftersom man tydligen tagit stora delar av StavVarvet och gjort om det till ett Traillopp.
Starten går från gräsmattan mellan Villa Belparc och Björngårdsvillan inne i Slottskogen ut över bron över Dag Hammarskjöldsleden och in i Botaniska Trädgården. Genom Botaniska springer man in i Änggårdsbergen. Där springer man en slinga för att sedan komma tillbaka samma väg genom Botaniska och gå i mål i Slottsskogen.
Höjdprofil Trailvarvet
Direkt när loppet annonserades ut anmälde jag mig. På något sätt tyckte jag att det var en bra idé att springa två lopp på samma vecka. Nu när det väl var dags och jag dessutom knappt har sprungit på två veckor var jag inte lika övertygad innan start.
Planen innan loppet var att gå in för att ha kul och inte gå för fullt och dessutom hålla igen i nedförsbackarna för att inte riskera att anstränga gåsfoten i knät. Jag tycker att jag lyckades bra inledningsvis. Även om jag drog på en del i början så var det kontrollerat och väl inne i backarna så slog jag av lite för att inte dra på mig för mycket mjölksyra. Efter ca 4 km kände jag att det började ta emot och framförallt var det magen som protesterade efter ytterligare en bit kom Stenbacken, en 100 m lång backe med mycket och svårsprungen sten.
Efter det slog jag av lite men då blev jag ifattsprungen av en gammal studiekompis som gjorde att jag tryckte på ytterligare en stund tills vi kommer över den högsta punkten som ligger 100 m.ö.h. Ner därifrån försökte jag dra på men märkte snart att avsaknaden av tuffare träning sätter sina spår.
Jag lyckades ändå komma in i mål på sub 50 minuter och blev placerad på 75:e plats. Det är jag nöjd med och har lite potential att förbättra mig nästa år.
I slutet av ett långpass för ett par veckor sedan fick jag ont på insidan av höger knä. Det var mycket irriterande eftersom jag äntligen kommit igång bra med löpningen efter mina problem med Plantar Fasciitis. Ganska klassiskt att man drar på sig en ny skada när man varit skadad lite längre men jag har varit väldigt noga med att stegra långsamt. Men jag får nog ändå vara självkritisk och inse att jag hela tiden tänjt i den övre gränsen på planerad löptid när jag följt mitt eget program för att få upp volym i löpningen.
Ytterligare en erfarenhet rikare som jag tar med mig.
Symptom
Foto: epainassist.com
Symtomet var alltså mer eller mindre konstant smärta på insidan av knät och ont vid varje steg. Även ont vid beröring. Dock tyckte jag att det var svårt att framkalla smärtan genom att belasta benet stillastående och därmed hitta den exakta positionen.
Utveckling
Efter ett par dagars löpvila började det ge med sig så att det inte påverkade vardagslivet, med andra ord: jag slutade halta. Så fort jag tog några löpsteg så kom det tillbaka men att cykla gick bra så det fick några cykelpass för att få ur sig den värsta abstinensen efter att få anstränga lungorna.
När det fortfarande gjorde ont vid varje löpsteg efter en vecka så tog jag kontakt med sjukvårdsupplysningen via min sjukförsäkring och där fick jag rådet: Ta tre st Dikloflenak om dagen i sju dagar och återkom om det fortfarande gör ont efter det.
Jag är egentligen tveksam till användande av Dikloflenak med tanke på att det kan ha en hel del biverkningar men med bara en dryg vecka till Trailvarvet och knappt två veckor till Göteborgsvarvet tyckte jag att det var lika bra att följa rådet.
Efter tre – fyra dagar började jag märka en effekt och på den sjätte dagen av behandlingen vågade jag mig på en löptur för att testa smärtan. Jag sprang väldigt lugnt och hade tejpat knät bra. Glädjande nog så kunde jag springa 30 min utan att känna någonting i knät.
Jag använde mig av den här tejpningen:
Diagnos
Det var faktiskt en ren tillfällighet som jag ramlade över diagnosen. Via 4:30 Staffans blogg så insåg jag att vi hade samma åkomma som gjort att vi köpt ny cykel – Gåsfot eller Pes Anseritis Bursitis som det heter när man får en inflammation i slemsäcken i gåsfoten, dvs ett muskelfäste på insidan av knät där tre olika lårmuskler fäster.
När jag väl fick ett namn på åkomman var det helt klart lättare att hitta mer information och med det blir jag lite lugnare och kan även hitta bra sätt att förebygga att det kommer tillbaka.
Förebygga
Orsaken till gåsfot verkar primärt vara korta muskler i baksida lår och vader.
Jag är mycket väl medveten om att jag har korta och stela lår- och vadmuskler. Jag är övertygad om att det är anledningen till de flesta av mina (och andras) problem med både fötter och knän.
För att förebygga att jag får tillbaks problemen i allt för stor uträckning är det stretching, massage och rörlighetsövningar som gäller. Även benstyrka i viss mån.
Sammanfattning
Jag inser att jag känner igen att den här ömheten i båda knäna kan infinna sig efter en del långpass. Det har alltså legat på lur en längre tid.
Lite ironiskt är det att gåsfoten verkar vara en relativt vanlig åkomma bland simmare – jag som har börjat simma för att variera träningen och undvika överbelastningsskador. Det är inte så att jag varit i simarenan varje dag så jag kan nog inte skylla just den här skadeperioden på simningen.
[highlight]OBS! Jag är ingen läkare och jag har ingen medicinsk utbildning. Den här bloggposten är lika mycket för min egen dokumentation som den är för dig som har fått ont på insidan av knät och vill veta lite mer. Vid minsta osäkerhet rekommenderar jag att du kontaktar vården.[/highlight]
Följ Joggingskor.nu på Facebook, Twitter eller Instagram för att få uppdateringar om nya inlägg och tester.
Efter en höst och vinter med PF-problem och rehab har jag efter en bra period av löpning fått ont i ett knä och på allvar insett att jag behöver variera löpträningen med lite alternativträning. Under vintern och tidig vår har jag kört en del simning och till och med lyckats crawla 25 m i sträck. Med våren och värmen har jag plockat fram min gamla hybridcykel som har sett sina bästa dagar och börjat drömma om en racer.
Efter jobbet idag hade jag tänkt mig en rundtur hos de lokala cykelhandlarna för att titta på utbudet.
Första stoppet, som också blev det enda gick till Allebike där det fanns en Focus Cayo 105 Mix som passade mina behov. En kolfiberram gör cykeln lätt och innebär en cykel som jag bör kunna ha ett bra tag även om jag får mersmak av cyklingen.
Efter en kort provtur som rullade otroligt lätt var det var inte något att tveka på utan bara att slå till.
Efter att ha kommit hem och trilskats en stund med SPD-pedalerna – ja, jag välte flera gånger, kom jag ut på en fin premiärtur. Tack för tipset från butiken att börja träningen på gräsmattan :-)
Underbart att komma ut och få en rejäl utmaning för flåset utan att känna av ömma fötter och knän, redan på väg ut ur dusch var jag sugen på nästa pass. Räkna med att det kan bli en del cykel här på bloggen framöver men var lugna, jag har även ett par tester av finfina löparskor på gång.
Jag vill också passa på att berömma och rekommendera Allebike som förutom ett stort cykelkunnande har föredömligt kundfokus och gärna hjälpte och förklarade grunderna inom cykel för en nybörjare som mig.
Reklam
Maurten Gel100
Om Joggingskor.nu
Drivs och skrivs av Johan Sävenstrand, Ljurhalla, Vårgårda, Sverige. 45+, familjefar med fru och två barn, certifierad löpcoach och marathonlöpare som driver SevenSports.se. Joggingskor.nu handlar om träning, utrustning och de stora och små loppen. Pers: 21,1 km: 1.27 42,2 km: 3.12 VSM Marathon 2019: 20:e plats