Löparskor | Löpcoaching | Löparglädje
Som en pepp inför Göteborgsvarvet på lördag lägger jag ut en liten pepp från förra året där jag sprutar ner den svenske rekordhållaren i marathon – Kjell Erik Ståhl. Tyvärr inga bilder efter målgång men bilderna nedan visar fartskillnaden in mot mål :-)
Jag i blått, Kjell Erik i gult
Foto är som ni ser från MarathonFoto.com
Avslutar året med en halvmara
Idag avslutade jag löparåret 2013 med en halvmara med hyfsat bra tryck.
Året har varit mitt bästa 223 st pass med totalt 244 mil, vilket är personligt mängdrekord. Seger i Hallandsloppet H40 och kronan på verket ett fint pers i Berlin Marathon på 3:20.
Nästa år fyller jag 42. Det kan bara betyda en sak: full satsning på marathon.
2013
Wilson Kipsang – Nytt världsrekord – 2:03:23
Självklart väljer man att lägga nummerlappsmässan på en flygplats och självklart fyller man den :-)
Sjukt stort och nummerlapparna hämtas strategiskt längst bort.
Här är några bilder från dagen:
Adidas Adios 2 – BMW Berlin Maraton 2013 Limited Edition
BMW Berlin Marathon släpper en Limited Edition utgåva i endast 40 exemplar av Adidas Adios 2 för att fira 40-årsjubileet av loppet. Loppets logga finns på hälen.
Skon finns att köpa i online shopen och hämtas ut på nummerlappsmässan.
| Butik | Pris | Frakt | Leveranstid | Till butik |
|---|---|---|---|---|
| Wiggle | 815:- | 0:- | 7 dagar | Wiggle |
| SevenSports.se | 899:- | 49:- | 2 dagar | SevenSports.se |
Nytt deltagarrekord igen – drygt 45 000 löpare tog sig i mål. Nytt värmerekord? Jag vet inte men under mina 16 varv har jag i och för sig varit med om en hel del varma lopp men jag tror inget har varit riktigt så här hett. När starten gick kl. 13.00 måste det ha varit minst 30 grader.
För er som har följt bloggen så vet ni att jag har följt Ulf Fribergs träningsprogram Halvmarathon på 1:30 på jogg.se och som jag skrev innan loppet så har jag lyckats håla mig hel och frisk så att jag har kunnat träna bra. Jag har under många år tidigare följt Anders Szalkais träningsprogram på marathon.se och det är ingen revolutionerande skillnad på träningsupplägget men en sak är tydlig – där Szalkai kör backträning kör Friberg tröskel.
Tack vare att jag har sprungit så många Göteborgsvarv är jag rutinerad nu och kan ta det lugnt på morgonen Kanske lite väl lugnt eftersom jag märkt att de senaste åren har det blivit lite väl stressigt att hinna ta sig till start och lämna in väska och värdesaker. I år hade jag i alla fall en kvart tillgodo innan min start kl 13.03.
För att klara halvmaran på 1:30 så behöver man ligga på ett kilometertempo på 4:15 min och jag försökte hitta det men det är svårt att komma in i ett jämnt tempo i starten där det är trångt och en del svängar. Jag märkte ganska snart att det var svårt att hålla tempot men jag tycker ändå att jag lyckades bra fram till Älvsborgsbron, där är det en rejäl stigning och trångt när man ska upp på bron och det är väldigt lätt att tappa tempot.
Väl uppe på bron är det skönt att kunna släppa på utför över på Hisingen. Väl över på andra sidan älven väntade nästa stora bakslag – motvind! Jag hade börjat ana det redan uppe på bron men när man svängde ut längs älven vid golfbanan var det bara att inse – det kommer inte att gå att hålla det tänkta tempot, lika bra att anpassa sig direkt och inte spränga sig.
Första 7 km gick på 30:25 (4:24 min/km).
Hela Hisingen gick sedan ut på att svalka sig så mycket som möjligt i duschar och slangar från snälla åskådare samt vid vätskekontrollerna. Jag tryckte en Enervit Gel redan vid Lindholmen eftersom jag inte tycker att dom är riktigt så snabba som dom säger i reklamen utan det tar uppemot en halvtimma innan jag känner någon effekt.
Andra 7 km, dvs mellan broarna gick på 33 min (4:36 min/km). Här är det ju alltså helt platt och ska egentligen vara lättlöpt.
Uppe på toppen av Göta Älv-bron kom en efterlängtad endorfinkick som fick fart på kroppen och när jag svängde in på Avenyn kunde jag trycka på bra igen.
Efter svampstationen på Götaplatsen upplevde jag ett nytt problem – kläderna var genomblöta och det började bli ett visst gällivarehäng på shortsen så på Vasagatan och Övre Husargatan fick jag springa och försöka krama ur kläderna så gott det gick. Här började jag också se värmens offer då det låg löpare som hade stannat/brutit allt tätare längs banan. Jag kände att jag hade hushållit med krafterna bra och väl inne i Slottskogen kunde jag öka tempot något och hålla ett bra tempo in i mål.
Tid i mål: 1:36:13 (4:34 min/km)
Placering: 1189
I klassen (H40): 191
Mellantider – 5 km: 22:06 – 44:15 – 1:07:46 – 1:31:22 – 1:36:13
Tempo – 5 km: (4:26 – 4:26 – 4:43 – 4:44 – 4:26)
Mellantider – 7 km: 30:25 – 33:00 – 32:50
Tempo – 7 km: 4:24 – 4:36 – 4:37
Det är drygt 5 min långsammare än förra året men nästan 700 platser bättre resultatmässigt så det var många som hade det kämpigare än jag vlket jag tar som ett kvitto på att träningen har gett önskat resultat.
Utrustningen från topp till tå:
Craft Performance Run linne som har några år på nacken. Nya finns att köpa på bl.a. Wiggle och Sportamore.
Craft Marathon split shorts som jag köpte för snart tio år sedan, dom börjar bli slitna nu men jag har hittills inte lyckats hitta några lika bra.
2XU PWX Calf Seeves. Det här var första riktiga loppet som jag kört med calf sleeves och jag måste säga att jag är mer än nöjd. De sista 4 km kändes dom väldigt sköna och jag kan verkligen rekommendera ett par. Dom finns att köpa på bl.a. Wiggle och Sportamore
Seger Running Mid Comfort. En liten chansning eftersom jag köpte dom dagen innan loppet men eftersom jag haft en del problem med blåsor och jag bara har goda erfarenheter av Segers strumpor så kände jag mig trygg. Strumporna finns att köpa på bl.a. Sportamore.
Sist men inte minst: skorna – Asics Gel-DS Trainer 18 som jag recenserade härom veckan. Dom växer för varje pass och var väldigt sköna och gav bra respons hela vägen.
Jag avslutar den här långa lopprapporten med årets soundtrack – den här låten hördes före, efter och längs banan:
Nu är sista träningspasset avklarat och benen är i högläge i soffan. Inte mycket mer att göra än att dricka ett par extra glas vatten ikväll och försöka komma i säng tidigt.
Efter besöket på nummerlappsmässan idag tog jag en dryg halvmil i Slottskogen för att känna på banan.
Under de 10 veckor som jag har tränat inför årets lopp har jag fått ihop 55 mil och har hållit mig frisk så förberedelserna går inte att klaga på och det enda som är oroande är värmen som kan komma ivägen för att hålla tempot.
Nionde och näst sista veckan inför vårens återkommande löparfest :-)
Efter femton raka Göteborgsvarv finns rutinen och det är inte så jättemycket att hetsa upp sig för men det är ett kul lopp och bra för att hålla uppe träningsmängden under vinter och vår.
Planeringen för veckan såg ut så här:
Anpassat till min vardag fick jag ihop följande:
Summa: 38 km.
Under sista veckan inför Göteborgsvarvet kommer träningen att bestå av kortare pass på ca en halvtimma styck med något intervallinslag.
Årets Virgin London Marathon ställde upp ett av de starkaste startfälten genom tiderna. Eller vad sägs om:
Resultat – Damer:
Resultat – Herrar:
Igår kom jag hem från jobbet i lagom tid för att se den sista, spännande milen i den direktsända online-sändningen från Boston Marathon. När eliten hade gått hade min fru lagat en god middag och gått ut i trädgården med barnen för att leka och göra vårfint. Jag åt maten och tog sedan på mig löparkläderna och stack ut på en milrunda och under passet började jag på allvar fundera på att försöka göra en BQ (klara kvaltiden till Boston Marathon) under de närmsta åren.
Efter att jag duschat, läste jag och min 8-årige son ett kapitel ur äventyrsboken vi håller på med för tillfället och sade godnatt. Sedan satte jag mig vid datorn för att skriva ett kort blogginlägg om resultatet i Boston Marathon. Medan jag satt och chattade med några andra löparskonördar på Facebook om vilka skor vinnarna i loppet hade sprungit i och just kommit fram till att både dam- och herrsegraren hade haft Nike Zoom Streak 3 på fötterna så började jag se inlägg i flödet om att det skett explosioner vid mållinjen. Bloggandet kom naturligtvis av sig och jag fastnade framför ett par olika nyhetskanaler på webben innan jag slog på CNN på TV:n och följde utvecklingen där under någon timma innan jag gick och lade mig.
När jag vaknade i morse kollade jag nyheterna direkt och fick reda på att det var tre döda varav ett barn. Som förälder blir man alltid illa berörd när oskyldiga barn råkar illa ut men när jag lite senare läste att det var en 8-årig pojke som omkommit och hans lillasyster och mamma båda skadats medan dom stod och hejade på pappan som sprang loppet var det som ett hårt slag i magen. Det passade alltför bra in på mig och min livssituation. Jag var i New York i höstas för att springa New York Marathon och med mig hade jag min familj som skulle heja på mig längs banan. Nu blev ju det loppet inställt men vi fick ändå en fantastisk resa.
Jag kan leva mig in i paniken som pappan till 8-åringen måste känt vid attacken och den ångest han måste leva med just nu och jag tar den här terrorattacken personligt. Har man löpningen som passion så lägger man mycket tid på den. Även vi som är måttliga motionärer kan spendera 7-10 timmar i veckan under ett halvårs tid med förberedelserna inför ett marathonlopp och att man sedan kan ha lyckan att få med sig sin familj att dela glädjen med när man genomför sitt mål är en otrolig ynnest.
Nu vet jag, och säkert många med mig varken ut eller in: Fortsätta springa stora lopp? Ja, säkerligen. Ha med min familj när jag genomför mina personliga drömmar? Jag vet i dagsläget inte om jag vågar…
En sak är i alla fall säker:
Till dig, Bill Richards och ni andra som förlorat era anhöriga när dom visade er sin kärlek och stöd genom att heja fram er i Boston – om jag någon gång springer i mål i Boston Marathon önskar jag att din son Michael och de andra offren är avbildade på medaljen.
Det vore en ära!
Resultat i 2013 års Boston Marathon.
Foto: BU Interactive News
Herrar:
Damer:
Påsklov och fjärde veckan i Ulf Fribergs 10 veckors träningsprogram för Göteborgsvarvet på sub 1.30 innebär följande schema:
Anpassat till min vardag så blev det så här:
En händelserik vecka som summerar totalt 57 km. Nästa vecka är lite lugnare med en extra vilodag och totalt ca 45 km.
Paris Marathon som är först ut bland alla stora aprilmarorna dominerades av Adidas- och Nikesponsrade Kenyaner och Etiopier.
Foto: https://twitter.com/MarathonParis
Resultat Herrar:
Resultat Damer:
Foto: Tokyo Marathon
Idag gick Tokyo Marathon av stapeln. Det har varit relativt svårt att följa loppet och hitta resultatlistor som är skrivna på annat än japanska. Med tanke på att loppet från och med i år är med i World Marathon Majors så hade jag hoppats på lite bättre mediabevakning eller åtminstone en leaderboard på deras hemsida.
Loppet slutade med en trippelseger till Kenya med förhandsfavoriten Dennis Kimetto, som satte nytt banrekord överst på prispallen före fjolårsvinnaren Michael Kipyego. På damsidan vann etiopiskan Aberu Kebede före landsmaninnan Esaiyas och loppets kanske största bedrift – Irina Mikitenko som satte nytt världsrekord för damer över 40 år på 2.26.41.
Bäste japan:
Kazuhiro Maeda – 2:08:00 – personligt rekord, lite retligt eftersom ett resultat under 2.08 hade gett en direktplats i Japans VM-lag.
Bäste svensk:
Jag vet att Anders Szalkai och Fredrik Uhrbom planerat springa men innan en officiell resultatlista kommer ut är det svårt att veta säkert. Uhrbom sprang i mål på 2.27.15 och här finns hans tider .
Bästa japanska:
Yoshimi Ozaki – 2:28:30
Källa: Japan Running News och Tokyo Marathon
De amerikanska löparna verkar riktigt sugna på att springa och satsar stenhårt på att kämpa om segern i årets Boston Marathon och när man idag presenterade sitt Elite USA Team så är det med starkast möjliga trupp eller vad sägs om:
Ryan Hall – 4:a i tidernas snabbaste marathonlopp (Boston 2011) och dessutom 3:a resp 4:a 2009 och 2010, Meb Keflizhigi – som kom 4:a i London OS och har vunnit New York Marathon 2009, Abdi Abdirahman – som deltagit i fyra raka OS (10 000 m & marathon), Jason Hartmann – bäste amerikan (5:a) i Boston 2012, Fernando Cabada – som är den minst meriterade i den här skaran.
På damsidan kommer olympierna Kara Goucher och Shalane Flanagan tillsammans med de lovande Serena Burla, Stephanie Rothstein och Alissa McKaig.
Mer info om laget finns på Boston Marathons hemsida.
Det ska bli spännande att se om någon av löparna kan utmana segrarna från förra året: Wesley Korir och Sharon Cherop som båda meddelat att dom kommer till Boston även i år för att försvara sina titlar.
Foto: Ed Gaillard, *Aqualung & mikenan1
© 2024 Joggingskor.nu
Tema av Anders Noren — Upp ↑
