Kortvasan
Jag har i tidigare inlägg skrivit om mitt skifte av fokus från att jaga tider till att uppleva löparglädje. I årets första lopp som var ett skidlopp tog jag det ytterligare ett steg.
Min son har alltid gillat att åka längdskidor och han verkar ha ärvt sina föräldrars uthållighetsförmåga. Han har sedan länge dömt ut barnklasser på diverse lopp som ”för korta”. Vi har under ett par år haft siktet inställt på Kortvasan. Även om han redan förra året hade åldern inne så valde han att avvakta till i år, då vi stod på startlinjen. Dessutom hade vi glädjen att få ha med mamman i familjen.
Förberedelserna inför loppet har varit allt annat än bra. Jag har dragits med en ovanligt seg förkylning och med en vecka kvar till start blev även grabben sjuk. In i det sista var det osäkert om vi skulle kunna komma till start.
Kortvasan
Väderprognosen hade lovat vinterväder och 6-7 minusgrader. Även om det var kallt innan start så var det ett bra väder att åka skidor i. När vi släpptes iväg från startfållan kunde vi åka på bra, småprata lite och uppleva loppet tillsammans. Det är en extra fin känsla att komma in till de klassiska kontrollerna längs Vasaloppsspåret. På Kortvasan är det Oxberg, Hökberg och Eldris som man passerar.
Sista milen in mot Mora märktes det att förkylningen började ta ut sin rätt. Både genom att det extra trycket i armarna saknades och att de sista veckornas träning hade uteblivit.
Längs spåret passerade vi (och passerades vi) av flera åkare där jag tydligt kunde se att det var flera som tänkt likadant som oss. Ung och gammal, barn och föräldrar. Man åkte ihop och delade upplevelsen och utmaningen.
Det är något jag verkligen rekommenderar alla.
Jag har tidigare åkt både Vasaloppet och Halvvasan och varit imponerad av arrangemanget. Likadant i år. Vasaloppsorganisationen har en välsmord logistik som gör att deltagarna kan slappna av och njuta av loppet.
Följ Joggingskor.nu på Facebook, YouTube eller Instagram för att få uppdateringar om nya inlägg och tester.
