Löparskor | Löpcoaching | Löparglädje
Altra Duo
Altra Duo finns att köpa på SevenSports.se
Följ Joggingskor.nu på Facebook, YouTube eller Instagram för att få uppdateringar om nya inlägg och tester.
Foto: Ellinor Fermfelt /HBGM. Används med tillstånd.
För snart 5 år sedan sprang jag i mål på ett av Sveriges vackraste upplopp. När den första upplagan av Helsingborg Marathon hade målgång på den fina strandpromenaden i stan hade jag en liten fundering på att försöka springa varje år. Så blev det inte och nu har redan snart 5 år gått. Nu ska jag i alla fall tillbaka och du har chansen att hänga med!
Jag kommer nämligen att springa som farthållare för dig som vill klara hela maran på 4 timmar och 15 minuter. Det motsvarar ungefär 1 timma per mil. Planen är att jag och mina farthållarkollegor ska hålla ett jämnt och fint tempo som hjälper dig som vill hänga på att ta dig i mål på din måltid.
Om du blir sugen på att hänga med så hittar du anmälan här.
I sommar bjuder jag in till löparkvällar. Fem tisdagskvällar från maj till september.
Vi springer ihop i skönt tempo, mest för att det är kul att springa ihop.
Alla är välkomna.
Vi anpassar fart och distans efter deltagarna. Första gången springer vi en runda på 7 km.
Anmälan via Facebookevenemangen som du hittar här:
https://www.facebook.com/pg/joggingskor/events/
Göteborgsvarvet 2018. Mitt 21:a i ordningen. Lika många som kilometer i loppet. Då går mycket på rutin och jag var avslappnad inför loppet. Till och med så avslappnad att jag glömde mina tänkta löparstrumpor hemma på torkstället. Tur att jag hade på mig ett par Smartwool som jag kunde springa i. Det blev en bra test av att ullstrumpor funkar bra även i värme.
Traditionsenligt var det fint väder och jag som på senare år börjat få problem med att springa i värme tyckte att det var i det varmaste laget. Som jag skrivit om tidigare har jag fokuserat på att springa med glädje snarare än att maxa för att jaga de där sista sekunderna och jag tycker att den inställningen har hjälpt mig att lägga upp loppen bättre. Jag går inte ut riktigt lika hårt och när jag, som idag märkte att magen gnällde lite efter 10 km, så slår jag av aningen på ansträngningen. Det märks knappt på tempot och jag har mycket mer krafter kvar på slutet. Det är en fantastiskt fin känsla att orka trycka på bra på slutet och jag går ifrån loppet med ett leende på läpparna.
Det är verkligen hur kul som helst att springa! :-)
Saucony Peregrine 8 Llife On The Run Denim Collection
Saucony Peregrine 8 är Sauconys populäraste trailsko. En mångsidig sko som passar för de mesta typer av stig, terräng och även grusväg.
Saucony Peregrine 8 finns att köpa hos SevenSports.se.
Följ Joggingskor.nu på Facebook, YouTube eller Instagram för att få uppdateringar om nya inlägg och tester.
Saucony Peregrine 8 Llife On The Run Denim CollectionS
Vaporfly 4% – Nike värstingmodell för marathon. Skon som suttit på fötterna på flera av världens bästa löpare under de senaste årets stora lopp.
När den dyker upp på Nike.com så säljer den slut direkt trots priset på 2500 kr. Jag lyckades få tag på ett par. Tyvärr hann dom inte komma hem innan London Marathon men nu har jag dom på fötterna och har sprungit ett första pass i skorna.
Vaporfly 4% är designad för effektiv löpning på långa distanser och det som gör den speciell är den tjocka sulan, häl: 39 mm – framfot 29 mm inklusive innersulan som inte går att ta ur. Maximalism och tävlingssko i ett. Mellansulan är gjord i Nikes ZoomX-material, som ska ha deras bästa energiåtergivning hittills. Yttersulan är tunn och bara under framfoten och har väldigt lite mönster. Inne i dämpningen ligger en fullängds karbonplatta som ger skon ett bra frånskjut i varje steg.
Känslan i skon är att när man går omkring i den så känns den väldigt mjuk och den har en väldigt tydlig framåtrotation. När man börjar spinga får karbonplattan effekt och man får extra tryck i varje steg. Det pass jag sprungit i skorna var tänkt som ett lugnt uppstartspass/återhämtning från marathonloppet jag sprang fem dagar tidigare men med trycket i skorna och dessutom en fin medvind på väg ut visade tempot på klockan 4:20 fart utan direkt ansträngning.
Innan jag fick hem skorna var jag lite orolig för passformen eftersom en del Nikeskor jag provat varit aningen trånga men det var inga problem. Mina fötter är bredast över tårna och det är gott om plats med en rymlig tåbox.
Ovandelen på Vaporfly är tunn och det är inget extra för komfort. Här ifrågasätter jag kvaliteten. Jag är medveten om att det är en lätt sko som kommer att slitas fort men ovandelen känns hafsigt ihopsatt och de delar som ska låsa fast skon runt foten var vikna och sydda/limmade snett. Med tanke på priset så hade jag förväntat mig lite mer precision i tillverkningen.
Nu är min tanke att jag ska springa ett par träningspass till i skorna innan jag har dom på Göteborgsvarvet. En mer utförlig test kommer efter det.
Om du själv vill testa Nike Vaporfly 4% så ska du hålla koll på Nikes hemsida för att klicka hem ett par när dom finns tillgängliga där igen.
Skorna i testen är ett privat inköp och åsikterna mina egna.
Följ Joggingskor.nu på Facebook, YouTube eller Instagram för att få uppdateringar om nya inlägg och tester.
London Marathon. Även om det var första gången jag springer loppet så är det ett av de lopp som ligger mig lite extra varmt om hjärtat. Dels har jag varit en del i London och även sprungit på målrakan The Mall framför Buckingam Palace. Dels har jag sett det flera gånger på TV och drömt om att springa längs Themsen på The Embankment och svänga in vid Big Ben mot målområdet.
I år var det alltså dags att springa loppet. Efter att ha gjort flera utomlandsresor till marathonlopp själv, hade jag nu dessutom med mig familjen på en långhelg. Det gör att jag kan slappna av mer och njuta av hela resan.
När vi landade i London på fredagen slogs vi av värmen. Den varmaste aprildagen i London på 70 år! Lördagen och söndagen (när loppet gick) var aningen svalare men bör lätt kvala in på topp 10 på listan över varma aprildagar. På söndagen var det 24 grader och klarblå himmel, det varmaste i loppets historia. Det var ingen risk att behöva frysa innan starten i alla fall.
Jag reste med SRRC/PWT Travel som skötte arrangemanget väldigt bra och hade buss som avgick från hotellet tre timmar innan start och tog oss fram till startområdet vid Greenwich Park i sydöstra delen av staden.
Så här i efterhand inser jag att jag hade lite dålig koll på banprofilen. Jag kunde i och för sig ha räknat ut det med tanke på den långa uppförsbacken som bussen åkte upp till startområdet men mellan 3 till 6 km in i loppet var det en lång och fin utförslöpa. Den skulle kanske utnyttjats bättre och rullat på mer i men i och med att jag inte hade riktig koll på att den skulle komma så höll jag igen. Jag hade innan start lagt fokus på att inte gå ut för hårt och inte springa snabbare än 4:30-fart någon gång under loppet. Planen var att hålla 4:30-4:40 så länge som möjligt.
I och med att det var så varmt så var jag extra noga med att dricka vid varje vätskekontroll och jag hade dessutom med mig en flaska Maurten som jag drack upp under den första halvtimman. Vätskekontrollerna ligger ofta i loppet men det är helt otroligt att dom delar ut PET-flaskor vid kontrollerna! Alla andra lopp har ju pappmuggar numera men inte de konservativa engelsmännen :-) Dom hade faktiskt varit lite nytänkande och testade pappmuggar på tre av vätskekontrollerna i år. Jag hoppas verkligen att den testen föll väl ut för det är vansinne att dela ut så många PET-flaskor. 40 000 löpare och 10-15 kontroller, det blir många flaskor. Det var OK när det var vattenkontroller för dom flaskorna innehöll ca 25 cl och det gick åt till att dricka ett par munnar och sedan hälla resten över huvudet men vid energistationerna fick man 60 cl flaskor med Lucozade sportdryck. Det är INGEN som dricker så mycket. Jag låg relativt långt fram i loppet, då jag slutade på plats 3000+ av 40 000, men redan när jag sprang låg det drivor av näst intill fulla flaskor med kladdig sportdryck längs vägen en bit efter kontrollerna.
Efter ca 10 km passerar man skeppet Cutty Sark som ligger upplagt på land och det är det första riktigt stora publikmålet. Här var det ett enormt tryck och jag fick en bra extrakick att springa på.
Nästa stora delmål är Tower Bridge som man springer över efter 20 km. Det var en riktigt mäktig känsla att springa runt ett gathörn och sedan se den välkända bron torna upp sig framför en.
Efter bron är det halvmaramarkering och man möter löpare som kommit en bra bit längre. Den första distansmarkeringen jag såg i den mötande filen var 35 km. Då kändes det lite tungt att veta att man har nära en och en halv mil kvar innan man är tillbaks på samma plats igen… Som tur var hade inte täten kommit dit ännu så det var väldigt inspirerande att möta och på nära håll se Eliud Kipchoge och Mo Farah med flera. Det gav ytterligare en kick.
Efter ytterligare en liten stund sprang man in under en större viadukt eller liknande och man fick några hundra meter i skugga. Det var väldigt skönt. Efter det springer man i Docklands en del och vid Canary Wharf var det ytterligare ett parti med väldigt mycket publik och bra tryck. Sedan kommer det enda ställe där jag tycker att London Marathonorganisationen misslyckats med bansträckningen, då vi till och med fick springa ned på en avstängd trafikled och vända runt några konor. Den extrasvängen för att få ihop rätt distans tycker jag att dom borde kunna hitta någon stans inne i centrum där det finns lite mer publik.
Någon gång runt halvmaran så började jag märka att jag sprang om fler och fler löpare. Vissa såg riktigt slitna ut och jag hade nästan lite svårt att förstå hur dom ens hade kommit så långt, så snabbt. Jag kände egentligen ingen gång under loppet att jag hade någon riktig svacka utan jag kunde springa på väldigt avslappnat och fokuserat men samtidigt njuta av publiken och musiken längs banan. Visserligen märkte jag att farten sjönk något sista milen jag hade väldigt kul under loppet.
När målet började närma sig insåg jag att det började bli lite tight. Tight med plats på banan, då det var mycket publik samtidigt som fler och fler deltagare gick så jag fick kryssa mig en del igenom för att komma fram. Tight med tid att klara en BQ (3:25) så efter att jag svängt vid Big Ben, som tyvärr var helt inklädd i byggställningar, fick jag försöka sträcka ut benen ordentligt. De sista 195 meterna i ett marathonlopp är alltid långa och det var inget undantag i London. Så istället för att riktigt njuta av upploppet och ta in stämningen, tog jag i och lyckades klämma mig in på 3:24:58.
Inte mitt snabbaste lopp men den goa känslan i att springa ett helt marathon avslappnat är svårslagen.
Jag tar med mig en skön känsla av löparglädje mot nya utmaningar.
Min utrustning på loppet:
Följ Joggingskor.nu på Facebook, YouTube eller Instagram för att få uppdateringar om nya inlägg och tester.
GOrun Ride 7 ligger mig lite extra varmt om hjärtat. Det var den allra första modell vi tog hem i lager i vår nyöppnade webshop för ca fyra år sedan. Då var det version 3 och nu är Skechers uppe i version 7.
De senaste åren har Ride haft lite svårt att hitta sin position i Skechers kollektion med en del nya modeller. Inför den nya version 7 så har Skechers valt att höja dropet från 4 till 6 mm och man har gjort den till en mer traditionell mängdträningssko. Ett bra drag enligt mig och nu har Skechers en riktigt bra löparsko som passar en större mängd löpare än tidigare modeller som främst riktat sig till relativt drivna och starka löpare.
I videon nedan går jag in på detaljerna.
Skechers GOrun Ride 7 finns att köpa på SevenSports.se
Följ Joggingskor.nu på Facebook, YouTube eller Instagram för att få uppdateringar om nya inlägg och tester.
Kortvasan
Jag har i tidigare inlägg skrivit om mitt skifte av fokus från att jaga tider till att uppleva löparglädje. I årets första lopp som var ett skidlopp tog jag det ytterligare ett steg.
Min son har alltid gillat att åka längdskidor och han verkar ha ärvt sina föräldrars uthållighetsförmåga. Han har sedan länge dömt ut barnklasser på diverse lopp som ”för korta”. Vi har under ett par år haft siktet inställt på Kortvasan. Även om han redan förra året hade åldern inne så valde han att avvakta till i år, då vi stod på startlinjen. Dessutom hade vi glädjen att få ha med mamman i familjen.
Förberedelserna inför loppet har varit allt annat än bra. Jag har dragits med en ovanligt seg förkylning och med en vecka kvar till start blev även grabben sjuk. In i det sista var det osäkert om vi skulle kunna komma till start.
Kortvasan
Väderprognosen hade lovat vinterväder och 6-7 minusgrader. Även om det var kallt innan start så var det ett bra väder att åka skidor i. När vi släpptes iväg från startfållan kunde vi åka på bra, småprata lite och uppleva loppet tillsammans. Det är en extra fin känsla att komma in till de klassiska kontrollerna längs Vasaloppsspåret. På Kortvasan är det Oxberg, Hökberg och Eldris som man passerar.
Sista milen in mot Mora märktes det att förkylningen började ta ut sin rätt. Både genom att det extra trycket i armarna saknades och att de sista veckornas träning hade uteblivit.
Längs spåret passerade vi (och passerades vi) av flera åkare där jag tydligt kunde se att det var flera som tänkt likadant som oss. Ung och gammal, barn och föräldrar. Man åkte ihop och delade upplevelsen och utmaningen.
Det är något jag verkligen rekommenderar alla.
Jag har tidigare åkt både Vasaloppet och Halvvasan och varit imponerad av arrangemanget. Likadant i år. Vasaloppsorganisationen har en välsmord logistik som gör att deltagarna kan slappna av och njuta av loppet.
Följ Joggingskor.nu på Facebook, YouTube eller Instagram för att få uppdateringar om nya inlägg och tester.
Nu kommer årets kollektion av löparskor från svenska Salming. Förutom den helt nya trailskon OT Comp (som inte kommit ännu) är det mest småjusteringar och färguppdateringar som gäller. Till stor del beror det på att Salming tycker sig ha hittat en bra line-up med flaggskeppen enRoute och Trail5 som man ger ytterligare en säsong.
Först ut är den enda modellbeteckningsuppdateringen och det sjätte versionen av originalet, Distance som var med och gjorde Salming populär bland drivna löpare. En liten justering av Skeleton-mönstret som används för att låsa fast skon på foten.
Salming Distance6 Dam
Salming Distance6 Herr
Förra vårens stora lansering från Salming, enRoute behåller mellansula och underdel men samtidigt har man gjort justeringar på ovandelen. Man har flyttat bak skelettet så att tåboxen öppnar upp sig och blir rymligare samtidigt som det får effekten att skon sitter säkrare runt hälen. En märklig detalj som gjorde mig förvirrad är att man inte fått med uppdateringen av namnet på varken skon eller skokartongen. Där står det fortfarande enRoute men jag har dubbelkollat med Salming och det är enRoute2 som är det officiella namnet.
Salming enRoute2 Dam
Salming enRoute2 Herr
På bilderna nedan ser man den uppdaterade skeleton och att man gjort skon lite smalare. Normalt brukar jag lovorda bredare skor men som du kan läsa i min test av enRoute 2017 så är den alltför bred över vristen och mellanfoten. Det verkar man nu alltså ha åtgärdat. Jag ser redan fram emot att testa den nya modellen för att se hur man lyckats skapa en sko som sitter fint på foten.
enRote 2018 (Blå) / enRoute 2017 (Orange)
enRoute2 2018 (Blå) / enRoute 2017 (Orange)
Speed6, som kom i ny version i höstas har fått en ren färguppdatering i det reflekterande ovandelen.
Salming Speed6
Salming Speed6
Salming Speed6
Salming Speed6
Sist men definitivt inte minst kommer det nya färger av Trail5, Salmings testvinnande trailsko som jag sprungit väldigt mycket i. Läs min test av Salming Trail5 här.
Salming Trail5
Det här inlägget görs i samarbete med min butik, SevenSports.se.
Följ Joggingskor.nu på Facebook, YouTube eller Instagram för att få uppdateringar om nya inlägg och tester.
Salomon S/LAB Sense Ultra
Jag har testat Salomon S/LAB Sense Ultra. Skorna kom våren 2017 och jag har sprungit relativt mycket i dom under våren och sommaren och det är hög tid att få ihop en recension.
S/LAB Sense Ultra skorna ska inte förväxlas med den populära S-LAB Sense Ultra serien, som i samband med att den sko jag har testat här släpptes blev av med Ultra i sitt namn och numera heter S/LAB Sense 6. Här kan du läsa min test av S-LAB Sense 4 Ultra.
Förvirrande? – Ja
Inte blir det tydligare av att Salomon samtidigt byter namn på S-LAB till S/LAB…
Hur som helst Sense Ultra är framtagna av Salomon i samarbete med flerfaldige UTMB-vinnaren Francois D’Haene som gett sin input vad som krävs av ett par skor för att fungera i bergen.
Som sagt så sprang jag mycket i skorna under vår och sommar och på de flesta trailpassen inför och under Fjällmaraton var dom mitt självklara val. Jag trodde länge att dom även skulle bli mitt val som Årets sko 2017 men som du kommer kunna läsa längre ner så har dom ett par svagheter.
Passformen är som vanligt med Salomons skor helt suverän. Skorna sitter som gjutna på fötterna. Dom är lätta, ger ett bra skydd mot stenar i underlaget och bra med dämpning som räcker gott och väl på den terräng som dom är gjorda för att springa i: stig och berg.
Fin löpkänsla och inte minst. Dom är väldigt snygga.
S/LAB-serien hos Salomon är gjorda för att vara lätta, snabba skor för tävling. Hållbarheten ligger inte i fokus. Jag har sprungit ca 35 mil iskorna och dom håller fortfarande men redan efter ca 20 mil började dom bli lite sladdriga i ovandelen, runt vristen. SensiFit:en som brukar vara en av Salomons triumfkort höll inte riktigt måttet och jag fick då och då stanna och dra åt QuickLacen. Inte för att den hade gått upp men skorna verkade ge med sig efter en stunds löpning.
Mönstret i yttersulan är gjord för den terräng som jag antar finns i alperna, jag har inte sprungit där själv ännu så jag kan inte säga något om det. Den är INTE gjord för den lervälling som blir på stigarna upp och nerför de svenska fjällen. När jag sprang Fjällmaraton hade jag behövt mycket mer fäste och längre dubbar. Jag inser att det var ett nybörjarmisstag .
Salomon S/LAB Sense Ultra
Salomon S/LAB Sense Ultra är en fantastiskt skön trailsko som fungerar väldigt bra på torr stig och hårt underlag. I ovandelen har dom gått lite för långt och gjort en sko som inte riktigt håller formen mer än 20 – 25 mil.
Skorna jag har sprungit i är inköpta privat. Under våren 2018 kommer S/LAB Sense Ultra 2 men den version jag har testat finns i skrivande stund fortfarande i en del butiker, bland annat Wiggle.
Följ Joggingskor.nu på Facebook, YouTube eller Instagram för att få uppdateringar om nya inlägg och tester.
I vårkollektionen 2018 kommer La Sportiva med tre fina nyheter som jag har fått chansen att titta lite närmare på.
Med Unika tar La Sportiva tillverkningen av sina löparskor tillbaka till Europa och bara det gör ju skon lite extra intressant. Unika är en supertight sko med sockliknande känsla. Den är nästa lite svår att få på foten till en början men väl på sitter den tight och omsluter foten.
Mellansulan är gjord La Sportivas nya dämpningsmaterial i Polyurethan som man kallar Infinitoo med bra energiåtergivning.
La Sportiva Unika
La Sportiva Unika
Om Unika är en extrem sko för den verkligt drivne bergslöparen är Lycan motsatsen. En trailsko som passar de flesta som föredrar stigen framför vägen. En relativt lätt sko med bra dämpning i klassiskt EVA och bra grepp i yttersulan. Jag tror att Lycan kan bli en sko som gör att fler löpare får upp ögonen för La Sportiva. Det är dom värda.
La Sportiva Lycan
La Sportiva Lycan
Årets tredje nyhet från laspo är en riktigt nischad sko – VK. Gjord för tävling på Vertical Kilometer.
I samarbete med Urban Zemmer har man gjort en slimmad sko för maximal prestanda uppför.
Pris 1649 kr
La Sportiva VK
La Sportiva VK
Löparskor från la Sportiva finns att köpa hos SevenSports.se
Alla data i det här inlägget kan komma att ändras när skorna är klara för butiker. Bilderna i inlägget är på prover och färgsättningar kan komma att justeras.
Följ Joggingskor.nu på Facebook, YouTube eller Instagram för att få uppdateringar om nya inlägg och tester.
Hoka One One Arahi
Arahi är Cliftons stabila syskon. Lite som Kayano och Nimbus kan man säga. Det vill säga en löparsko med pronationsstöd. Hoka har löst det genom sin så kallade J-Frame. Man har använt sitt dämpningsmaterial RMAT och lagt det längs sidorna på sulan. Det som är som ett rött J på bilden ovan. Det medför en sko med stabiliserande egenskaper utan att man gör avkall på den mjuka och lätta dämpningen som är Hokas signum.
Arahi har funnits ute sedan i våras och om inte alltför lång tid ska Arahi 2 dyka upp. USAs största onlinebutik för löparskor, Running Warehouse meddelade nyligen via sin blogg att Arahi är deras tredje mest sålda sko under Q4 2017.
Hoka One One Arahi finns att köpa på SevenSports.se.
Följ Joggingskor.nu på Facebook, YouTube eller Instagram för att få uppdateringar om nya inlägg och tester.
Altra Paradigm 3.0
Paradigm är Altras mest dämpade sko för väglöpning hittills. Den har gått från att vara en neutral sko till att få lite struktur och klassas numera som en stabilitetssko.
Altra Paradigm 3.0 finns att köpa på SevenSports.se.
Följ Joggingskor.nu på Facebook, YouTube eller Instagram för att få uppdateringar om nya inlägg och tester.
Altra Lone Peak 3.5
Lone Peak har varit med i Altras line-up länge nu och det är den trailskon från Altra som är mest allround. Motsvarigheten till Torin för trail och skog.
Altra Lone Peak 3.5 finns att köpa på SevenSports.se.
Följ Joggingskor.nu på Facebook, YouTube eller Instagram för att få uppdateringar om nya inlägg och tester.
© 2024 Joggingskor.nu
Tema av Anders Noren — Upp ↑
